Happy End på Stadsteatern

Peter Gardiner i Happy End. Premiär 31 oktober på Klarascenen, Kulturhuset Stadsteatern.

Förra helgen såg jag och sambon musikalen ”Happy End” på Stadsteatern. Ursprungligen skriven 1929 av Dorothy Lane (synonym för Elisabeth Hauptmann) i samarbete med Bertolt Brecht och Kurt Weill. Här är själva handlingen omskriven en del, men grundstoryn består. Ett gäng kriminella styrs av en gåtfull kvinna, Damen i grått, som ger dem diverse order om vem de ska mörda och hur olika brott ska begås. Hon har ett kännetecken: ber hon någon ”om eld” så kommer den personen att vara död inom tre timmar…

Pjäsen handlar, förenklat, om vad som händer när gängets ledare blir kär i Hallelujah-Lilian, som är en av de mest karismatiska krafterna i den lokala Frälsningsarmén. Det är i sin helhet en ganska fånig historia med en del djup men ännu mer billiga intrigtricks. Det speciella med Stadsteaterns uppsättning är:

1) Alla roller spelas av män

2) Alla männen är i drag

Redan i sitt ursprung finns här starka musikalnummer, till exempel ”Surabaya Johnny”. Här är det dessutom massa vogue inbakad och så förstås en massa överdoser av fjollig femininitet. Robert Fux och Peter Gardiner kände jag igen sedan tidigare och de är helt enkelt spektakulära här, men alla andra gör också extremt bra ifrån sig.

Det är hejdlöst roligt, även om jag hör andra i publiken gå därifrån i pausen eller säga att de inte vet om de ska skratta eller gråta. Jag har superkul. Jag älskar att skådespelarna hälsar på publiken, sjunger och dansar både före, i pausen och efter, går fram och tillbaka mellan stolsraderna och till och med bjuder publiken på popcorn.

En översvallande glad skådis i drag som ger mig en näve popcorn kan jag aldrig låta bli att falla för! Och när jag går hem från ”Happy End” önskar jag i mitt stilla sinne att världen kunde få styras av stolta fjollor.

Happy End. Premiär 31 oktober på Klarascenen, Kulturhuset Stadsteatern.

Bästa biljettbokningen + pjäsplanering

Biljetter bokade till ”Karl Gerhard”, där Rickard Wolff spelar denne svenske sångmästare. Det kan bara bli hur jävla bra som helst!

Dessutom har vi lagt in ett larm i mobilen för att komma ihåg att boka biljett till ”Happy End”, med Robert Fux i huvudrollen i en pjäs om queera människor i 1930-talets Chicago.

Dessutom ska vi nog på den moderna versionen av Ibsens ”Folkfiende” (som jag läste i pjäsform för några veckor sedan), regi Alexander Mørk-Eidem och med både Leif André och Kajsa Ernst.

”Bibeln” i Niklas Rådströms version med bästa Gunilla Röör lockar också…

Vi får helt enkelt passa på innan jag fyller 26 i november. Då blir biljetter mycket dyrare :/

Vilja pjäser ska du se i höst?