En grafisk roman som har förändrat mitt liv

(Titeln på detta inlägg är rubriken för dagens lucka i LitteraturMagazinets julkalender på Instagram.)

Eftersom jag älskar denna genre fanns det flera värdiga kandidater, men valet föll på Henrik Bromanders ”Smålands mörker”. Litteratur kan få oss att uppleva och förstå något vi annars inte skulle ha lyckats sätta oss in i. Denna episkt tjocka roman låter oss följa Erik, en ung man med fascistisk ideologi. Läsning du aldrig glömmer.

Fanny Agazzi – Tack och förlåt

En stark och läskigt vältecknad serieroman om hur livet kan bli. Ens bästa vän bara dör, fast han är ung och frisk. Mitt i sorgeprocessen och alla minnen slutar ens efterlängtade graviditeter i ömsom utomkvedshavandeskap, ömsom missfall.

På slutet grinar jag hejdlöst. För att det är så sorgligt och sedan ändå blir så fint. Agazzi håller mitt hjärta i näven – och kramar tårarna ur det.

Syster förlag har efter några få böcker etablerat sig som en av de mest intressanta svenska serieförlagen. Kul!

Läs resten av utdraget här

Freya – härliga serier med lesbiskt tema

Förlaget Bifrost Books planerar att varje år ge ut en serieantologi om samkönad kärlek – men vartannat år med kärlek mellan kvinnor i fokus och vartannat år med kärlek mellan män istället. Antologierna ska heta Frey och Freya och är på engelska för att kunna spridas lättare och för att tecknare från hela Norden ska kunna delta utan att behöva översättas mellan olika språk. Läs mer här

Jag har nu läst den första antologin, ”Freya 2015”. Det handlar hela tiden om kärlek mellan kvinnor, men inte nödvändigtvis i form av erotik, även om det finns en del riktigt intensiva sex-scener. Som alltid i antologier växlar stilarna, vilket ger både omväxling och en viss splittring. Kvaliteten på tecknandet är genomgående hög, men själva intrigerna blir ibland lite tunna, vilket är fullt naturligt för så korta berättelser.

Mina favoriter ur denna antologi är Sara Berntssons berättelse om vardagskärlek (med en underbart knubbig huvudperson, mer sånt!) och Therese Malmgrens ohämmade berättelse som också rör just vardagskärlek och -sex, men som verkligen flödar över åt alla håll av både tecknarglädje och kroppssafter.

Men det finns mer läsvärt i Freya och idén med att ge utrymme åt berättelser om samkönad kärlek – samt, inte att förglömma, utrymme åt tecknare – är bara att applådera.

Harry Martinsons ”Aniara”

Har återvänt till ”Aniara” flera år efter att jag inte, alltför impad, läste detta rymdepos för första gången. Nu angår det mig mycket mer. Det behövde nog växa inpå mig. Och Knut Larssons mästerliga serietolkning gjorde nog sitt till. ”Aniara” rekommenderas både som dikt och serie. Och Helen Sjöbergs insatser i en av flera operatolkningar! /Tekoppen

Det finnes skydd mot nästan allt som är
mot eld och skador genom storm och köld
ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.
Men det finns inget skydd mot människan.

*

Vår själ förnöts av drömmar, ständigt gnider
vi dröm mot dröm av brist på verklighet,
och varje ny förkonstling blir en stege
mot nästa drömbesatta lufttomhet.

*

Försök till räddning genom tankeflykt
och överglidningar från dröm till dröm
blev ofta vår metod.

Med ena benet dränkt i känslosvall
det andra med sitt stöd i känslodöd
vi ofta stod.

Jag frågade mig själv men glömde svara.
Jag drömde mig ett liv men glömde vara.
Jag reste alltet runt men glömde fara –
ty jag satt fånge här i Aniara.

När seriebiografier är som bäst

Den här matiga serieromanen har jag vistats i ett tag nu – och haft en oerhört spännande läsresa. Julie Birmant och Clément Oubrerie berättar om Pablo Picasso via en av kvinnorna han målade (hundratals gånger), älskade och lämnade: Fernande.

Berättelsen börjar med Fernande, som nu är gammal och inte ihågkommen av någon alls. Hon minns sin ungdom – bortgift vid sjutton års ålder för att hon var gravid, ett hemskt äktenskap fullt av övergrepp. När hon rymmer och blir modell i Montmartre är det en enorm frihet, hur fattig hon än är.

Hon möter Picasso och de tillbringar flera år tillsammans, om än ogifta. Picasso är ung, lovande och med instabil konflikt. Han befinner sig i ständigt konflikt med Matisse men hittar också vänner, bland annat Gertrude Stein och Alice Toklas (scenen där Gertrude säger ”Toklas, I love you!” <3), målar och når till sist fram till sitt alltmer kubistiska uttryck. Någonstans längs vägen uppstår en klyfta mellan honom och Fernande, som ingen av dem klarar av att överbygga.

Oerhört väl tecknad och berättad! Rekommenderas för alla som gillar Picasso och/eller serier :)