HBTQ-klassiker

En (inte alls fullständig) lista över HBTQ-klassiker. Fler titlar finns i Jan Magnussons webb-bibliografi.

Bildresultat för michelangelo

Innan 1800-talet (ytterst ofullständigt och i kronologisk ordning)

  • Michelangelo di Lodovico Buonarroti Simoni (1475-1564). Michelangelos sonetter är skrivna till en man, men pronomen byttes från han till hon när de först publicerades efter hans död.
  • Marlowe, Christopher (1564-1593). Skildrar samkönad kärlek i bland annat dikten ”Hero and Leander” (1598) och pjäsen ”Edward II” (1594).
  • Shakespeare, William (1564-1616). Många av Shakespeares sonetter är homoerotiska. Det finns även homoerotiska och queera intriger i pjäserna.
  • Erauso, Catalina de. (1592-1650). Catalina de Erauso  levde stora delar av sitt liv som man. Hennes memoarer finns utgivna i ”Lieutenant Nun: Memoir of a Basque Transvestite in the New World” (Red. Michele Stepto & Gabri Stepto), 1996.

Bildresultat för branting lena

1800-tal

  • Almqvist, Carl Jonas Love – ”Drottningens juvelsmycke.” 1834. Om Tintomara som växlar mellan att läsas som man och kvinna och som alla, oavsett kön, förälskar sig i.
  • Barbin, Herculine (red. Foucault, Michel) – “Herculine Barbin. Being the Recently Discovered Memoirs of a Nineteenth Century French Hermaphrodite.” 1980. Barbin levde 1838–1868.
  • Branting, Anna – ”Lena.” 1893. Kärlek mellan kvinnor.
  • Bruce, Andreas (red. Littberger Caisou-Rousseau, Inger) – ”Therese Andreas Bruce. En sällsam historia från 1800-talet.” En självbiografi skriven av Andreas Bruce (1808-1885), publicerad 2013.
  • Kavafis, Konstantinos (1863-1933). Poesi om kärlek mellan män. På svenska finns bland annat samlingarna ”Den osannolika gryningen” & ”Poeten i Alexandria”.
  • Lasse-Maja (Lars Molin) – ”Den vidtberyktade äfventyraren Lasse Majas egentligen Lars Molins besynnerliga öden och lefnadshändelser.” 1833. Finns i senare utgåvor, t.ex. ”Lasse-Majas besynnerliga öden: berättade av honom själv” från 2006.
  • Le Fanu, J. Sheridan – ”Carmilla.” 1871-1872. Queer/homoerotisk berättelse om en vampyr och hennes utsedda offer.
  • Roos, Mathilda & Zahle, Vilhelmine – ”Två berättelser om kärlek.” Återutgivning av två noveller med lesbiskt tema från 1800-talet: Roos ”Den första kärleken” (1884) och Zahles ”Också en kärlekshistoria” (1890).
  • Strindberg, August – ”De perversa.” 1894.
  • Strindberg, August – ”Den brottsliga naturen.” 1886. Novell som innehåller en diskussion om huruvida homosexualitet är brott eller sjukdom.
  • Strindberg, August – ”Dygdens lön.” 1884. Novell om en ung man som försöker vara dygdig och leva i celibat, vilket slutar med att han försöker våldta en annan man.
  • Strindberg, August – ”En dåres försvarstal.” 1895. Smädesskrift där Strindberg anklagar sin fru (Siri von Essen) för att vara lesbisk.
  • Strindberg, August – ”Kvinnohat och kvinnodyrkan.” 1895. Kort argumentativ text där Strindberg försvarar sig mot rykten om homosexualitet.
  • Wilde, Oscar – ”De profundis.” 1897. Wildes brev till Alfred Douglas, skrivna i fängelset. Publicerades postumt. Flera olika svenska översättningar från olika versioner av manuskriptet (och olika censurerade), den första 2005.
  • Wilde, Oscar (???) – ”Teleny, eller medaljens baksida” (”Teleny, or the reverse of the medal”). 1893, på svenska 2013. Häftig, extremt erotisk klassiker om kärlek mellan män. Hävdas vara skriven av Oscar Wilde, men bevis saknas.
  • Zola, Emile – ”Nana.” 1880. Kärlek mellan prostituerade kvinnor. Flera svenska översättningar, den första 1907 med rubriken ”Kurtisanen”.

Bildresultat för forster maurice

1900-1929

  • Barnes, Djuna – ”Damernas almanacka” (”Ladies Almanack”). 1928, på svenska 1996. Satir om den lesbiska subkulturen som ursprungligen trycktes i mycket liten upplaga i Barnes vänkrets.
  • Elbe, Lili – ”Fra Mand til Kvinde: Lili Elbes Bekendelser.” 1931. Dansk självbiografi.
  • Forster, E.M. – ”Maurice.” Skrevs 1914, publicerades 1971, på svenska 2014. Om kärlek mellan män, med ett lyckligt slut. Filmatiserad.
  • Gide, André – ”Den omoraliske” (”L’immoraliste”). 1902, på svenska 1921. En gift mans dragning till mycket unga män.
  • Gide, André – ”Falskmyntarna” (”Les Faux-Monnayeurs”). 1927, på svenska 1933. Homoerotisk och allmänt osedlig.
  • Gide, André – ”Om icke vetekornet dör” (”Si le grain ne meurt”). 1924, på svenska 1946. Självbiografisk bok som bland annat handlar om Gides egen homosexualitet och hans vänskap med Oscar Wilde.
  • Hall, Radclyffe – ”Ensamhetens brunn” (”The Well of Loneliness”). 1928, på svenska 1932. Den stora klassikern om lesbiskt liv under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Vissa transinslag.
  • Kerfstedt, Amanda – ”Reflexer”. 1901. Sveriges första roman som behandlar transvestism.
  • Koch, Martin – ”Guds vackra värld.” 1916. Om kriminalitet och homosexuell prostitution. Rasbiologisk.
  • Mann, Thomas – ”Döden i Venedig” (”Der Tod in Venedig”). 1912. Kortroman om en äldre mans kärlek till en yngling.
  • Nyblom, Helena – ”Sju flickor: berättelse för ungdom.” 1915. Innehåller samkönat begär mellan kvinnor.
  • Sandel, Maria – ”Droppar i folkhavet.” 1924. Skildringen av ett lesbiskt par gör, även om de utgör biroller, detta till en tidig svensk hbtq-skildring.
  • Stéenhoff, Frida – ”Ett sällsamt öde”. Transnovell från 1911. Finns med i samlingen ”Blott ett annat namn för ljus”, 2007.
  • Stein, Gertrude – ”Miss Furr and Miss Skeene.” Skriven 1911, publicerad 1922. En essä om kärlek mellan kvinnor som är den första kända texten där ordet ‘gay’ används om homosexuella.
  • Stein, Gertrude – ”Q.E.D./Things As They Are”. Skriven 1903, publicerad 1950. Roman om kärlek mellan kvinnor. Triangeltema.
  • Strindberg, August – ”Götiska rummen.” 1904. Roman som cirklar kring manlig homosexualitet.
  • Strindberg, August – ”Svarta fanor.” 1904. Smädesskrift där Strindberg bland annat anklagar Ellen Key för att vara lesbisk.
  • Woolf, Virginia – ”Orlando” (”Orlando”). 1928, på svenska 1981. Queer historia om Orlando som lever i 400 år – 200 år som man, 200 år som kvinna.

Bildresultat för nightwood

1930-1949

  • Barnes, Djuna – ”Nattens skogar” (”Nightwood”). 1936, på svenska 1956. En enormt välskriven klassiker om samkönad kärlek, främst mellan kvinnor.
  • Boye, Karin – ”Kris.” 1934. Kristendomskris och det första lesbiska skolkamratssvärmeriet.
  • Hallbeck, Nils – ”Grabb på glid.” 1949. Kriminalitet och manlig prostitution.
  • Horn, Brita von – ”Bobo och artistokraterna.” 1938. Tragisk skildring om manlig kärlek över klass- och könsgränser. Olyckligt slut.
  • Krane, Borghild – ”Følelsers forvirring.” 1937. Norges första bok om kärlek mellan kvinnor.
  • Krusenstjerna, Agnes von. Böckerna om Fröknarna von Pahlen (”Den blå rullgardinen”, ”Kvinnogatan”, ”Höstens skuggor”, ”Porten vid Johannes”, ”Älskande par”, ”Bröllop på Ekered”, ”Av samma blod”). 1930-1935. En tidig explicit skildring av sexualitet, även lesbiskhet, som ledde till en infekterad tidningsdebatt där bl.a. Sven Stole och Karin Boye deltog.
  • Mishima, Yukio – ”Demaskering” (仮面の告白 – Kamen no Kokuhaku). 1948. Om manlig homosexualitet.
  • Olsson, Hagar – ”Kinesisk utflykt”. 1949. Antydningar om samkönad kärlek mellan kvinnor.
  • Stein, Gertrude – ”The Autobiography of Alice B. Toklas.” 1933. Roman som utgår från Steins livskamrat.
  • Suber, Margareta – ”Charlie.” 1932. Svensk flatklassiker.

Bildresultat för the charioteer mary renault

1950-1959

  • Baldwin, James – ”Giovannis rum” (”Giovanni’s Room”). 1956, på svenska 1957. Bisexuellt triangeldrama.
  • Baldwin, James – ”Gå och förkunna det på bergen” (”Go, Tell it on the Mountain”). 1953, på svenska 1955.
  • Drougge, Lise – ”Den långa vintern.” 1952. Tragisk skildring av kärlek mellan kvinnor.
  • Genet, Jean – ”Matrosen och stjärnan” (”Querelle de Brest”). 1947, på svenska 1956. Kärlek mellan män.
  • Genet, Jean – ”Rosenmiraklet” (”Miracle de la rose”). 1946, på svenska 1953. Kärlek mellan män.
  • Genet, Jean – ”Tjuven och kärleken” (”Notre-Dame des fleurs.”) 1944, på svenska 1957. Kärlek mellan män.
  • Genet, Jean – ”Tjuvens dagbok” (”Journal du voleur”). 1949, på svenska 1952. Självbiografisk roman om Genets liv som homosexuell och kriminell.
  • Highsmith, Patricia – ”Carol” (”The Price of Salt”). 1952, på svenska 2006. Kärlek mellan kvinnor.
  • Mallet-Joris, Françoise – ”The Illusionist” (”Les Remparts des Béguines”). 1951, på svenska 2006. Om en stormig kärleksaffär mellan en ung tjej och hennes pappas älskarinna.
  • Olners, Arne – ”Vånda. Ett homosexuellt öde.” 1950.
  • Renault, Marie – ”The Charioteer.” 1953. Kärlek mellan män.

Bildresultat för christine jorgensen

1960-1979

  • Alexandersson, Eva – ”Fyrtio dagar i öknen.” 1964. Kristendom och kärlek mellan kvinnor.
  • Alexandersson, Eva – ”Kontradans.” 1969. Kristendom och kärlek mellan kvinnor.
  • Baldwin, James – ”Another Country.” 1962.
  • Isherwood, Cristopher – ”A Single Man.” 1964, på svenska 2005. Sorgsen skildring om en man vars livskamrat dött.
  • Jorgensen, Christine – ”Christine Jorgensen. A Personal Autobiography.” 1967, återutgiven 2000. Om transition.
  • Lindholm, Disa – ”Ficklampsljus.” 1961. Om katolicism och en ung flickas förälskelse i sin lärarinna.
  • McCarthy, Mary. ”Gruppen (The Group).” 1963, på svenska 2017. Kärlek mellan kvinnor i sista kapitlet.
  • Martin, Bengt – ”Sodomsäpplet.” 1968. Klassiker om att inse sin homosexualitet.
  • Martin, Bengt – ”Nejlikmusslan.” 1969. Uppföljare till ”Sodomsäpplet.
  • Martin, Bengt – ”Finnas till.” 1970. Uppföljare till ”Sodomsäpplet” och ”Nejlikmusslan”.
  • Martin, Bengt – ”Party för lyckliga ostar.” 1973.
  • Martin, Bengt – ”Pojkar ska inte gråta.” 1977. En kille och en tjej är båda kära i Bengt. Men vem är han kär i? Ungdomsbok.
  • Martin, Bengt – ”Bengt och kärleken.” 1978. Uppföljare till ”Pojkar ska inte gråta”. Ungdomsbok om Bengt som inser att han är förälskad i Måns. Utspelar sig på 40-talet med ett utbombat Berlin som kuliss.
  • Martin, Bengt – ”Ljuva femtiotal.” 1979. Uppföljare till ”Pojkar ska inte gråta” och ”Bengt och kärleken”. Bengt börjar på teaterskola och bor tillsammans med pojkvännen Måns.
  • Martin, Bengt – ”Jag ångrar ingenting.” 1981. Bengt Martins självbiografi om sitt liv som bög, skådespelare, alkoholist, författare och vän till Sonja Åkesson.
  • Martin, Bengt – ”Förnedringen.” 1989.
  • O’Hara, Frank. ”Lunchdikter” (”Lunch Poems”). 1964, på svenska 2015.
  • Palem, Christoffer – ”Man i bur.” 1965. Enligt baksidestexten ”Bekännelser av en homosexuell”.
  • Busk, Ronnie – ”Änglaskuggor.” 1969. Om kriminella bögar. En svensk replik till Jean Genets ”Tjuvens dagbok”.
  • Samuels, Gertrud – ”Rym, Shelley, rym.” 1974, på svenska 1977. En ungdomsbok som innehåller negativa skildringar av lesbiska.
  • Selby Junior, Hubert – ”Slutstation Brooklyn” (”Last Stop Brooklyn”). 1964, på svenska 2014. Trans och kärlek mellan män.

Bildresultat för queer nation

1980-1999

  • ”Queer Nation-manifestet.” 1990. Finns fritt tillgänglig som e-bok, både på svenska och engelska.

Titta havet!

titta_hav_3d

Jag har tidigare skrivit om Titta skogen, första delen i en svit om fyra småbarnsböcker som utforskar naturen – och årstiderna. ”Titta skogen” handlade om ett skogsbesök om våren, ”Titta havet” handlar om ett strandbesök på sommaren – och släpps därför nu när sommaren är här. Senare kommer ”Titta parken” (höst) och ”Titta natten” (vinter).

”Titta havet” följer samma mönster som ”Titta skogen”. Genom sinnena syn, hörsel, känsel och lukt utforskas saker på stranden: mås, våg, sten, tång. Sedan kommer en mer aktiv handling, ”Suga tån”, som mynnar ut i ett expressivt ”USCH!” Tån var nämligen väldigt sandig…

Efter denna sinnenas genomgång kommer ett lite större barn, Nanna, in i bilden och boken genom en lika expressiv ”KRAM!”. Boken avslutas sedan med ett par uppslag som i en nästan bildordbokslik form visar olika saker på stranden och vad de heter. Här syns också barnets mammor som sitter och solar.

Illustrationerna av Maija Hurme är oerhört fina, på ett mjukt sätt, medan Åse Mandel-Hartvigs text är så pass mättad som en bok på den här nivån måste vara. Ett eller två ord ska kunna säga allt.

”Titta havet” är utmärkt att peka i, tillsammans med ett litet barn. Förhoppningsvis håller parken och natten samma klass – syftet att utforska naturen, årstiderna och språket med läsningen till hjälp är både bra tänkt och mysigt genomfört.

titta_havet_5

titta_havet_uppslag2titta_havet_uppslag

Tack till Olika förlag för friexemplar!

Milstolpe i skrivandet

Jag håller på med en ny BTJ-bok, en bokguide över böcker om skrivande, sedan årsskiftet ungefär. Manusinlämning är den 14:e augusti och eftersom jag skriver om böcker så måste jag få koll på dem först, innan jag skriver om dem. Mycket biblioteksbesök blir det!

Alltså går arbetet bara långsamt framåt, men nu är jag i alla fall uppe i mer än 90 sidor som innehåller 25 000 ord och mer än 150 000 tecken. Det innebär att jag har nått en viktig milstolpe: två tredjedelar av minimimängden tecken, men också hälften av maxmängden. Så skönt!

Och så här ser min bokhög bredvid datorn ut för tillfället:

Jag har ett manus som ska in 14 augusti och som går långsamt framåt, eftersom jag skriver om böcker och måste få koll på dem först... Nu är jag uppe i mer än 150 000 tecken - det vill säga 2/3 av minsta teckenmängd och hälften av maxmängden tecken. Så skönt! #skrivande #långsamtmenframåt #framsteg #vägentilldeadline

”Scener ur ett äktenskapornas planet” av Kalle Mattsson

För ett par år sedan kom ”Robocoprah Winfrey”, Kalle Mattsons första bok med hans sammanblandningar av kända personers namn och ansikten. Den var småkul – i sina bästa stunder. Däremellan kändes den helt meningslös.

Sedan dess har jag sett bilder av Mattsson som jag tyckt bättre om, till exempel just ”Scener ur ett äktenskapsornas planet” och ”Ayn Randers Borg”. Och visst håller den nya boken, med namnet ”Scener ur ett äktenskapornas planet”, högre klass. Ansiktsbilderna är ofta lite mer crazy och därmed även roligare. Filmaffischerna är också ett roligt nytillskott.

Men många av ansiktsbilderna faller platt – vissa för att jag inte ens känner igen personerna, andra för att jag inte tycker att det blir så roligt. Jag kan ju konceptet, så det krävs något mer än två sammansmälta namn och ett ansiktscollage för att framkalla fniss.

Främst förstår jag inte riktigt idén med att presentera den här sortens seriekonst-ish i bokform. Den gör sig betydligt bättre som viralt fenomen, eller som följetong i en tidskrift. När alla bilderna ska samsas tar de ut varandra. Läsningen tar inte lång tid och att återvända till boken igen känns inte som någon särdeles lockande idé.

Det här är snarare en bok att kasta fram på fester. Om alla som bläddrar är lite lagom uttråkade och halvberusade kan den säkert roa ett sällskap i upp till tjugo minuter.

Tack till Galago för friex!

”Oväder” av Tuvalisa Rangström & Clara Dackenberg

 

Tuvalisa Rangström debuterar som bilderboksförfattare i och med ”Oväder”, som är illustratören Clara Dackenbergs andra bilderbok. Illustrationerna är också den största behållningen med boken – konstnärliga, uttrycksfulla, detaljerade och med en känsla av såväl fart som fläkt. Huvudpersonen Tussen, liksom bokens andra personer, framstår som olika små knytt, mer eller mindre lika katter, björnar eller människor.

Tussens vante blåser bort, vilket gör Tussen arg. Hen klättrar upp i himlen på en stege och börjar bråka med ovädersmolnen, men träffas av blixten och slungas till en gigantisk hittegodsavdelning. Till slut kan Tussen gå därifrån med sin vante – men strax utanför dörren dyker det upp andra som fryser. Eftersom ”Tussen vet hur det känns” lånas vanten direkt ut och på sista bilden vinkar Tussen hejdå till ett litet knytt som krupit ner i vanten. Sensmoralen står på baksidan: ”Ibland måste man själv blåsa bort för att hitta det som är försvunnet.”

Den språkliga nivån växlar: från inledande ”Småsnår skälver. Morrhår darrar” till fraser som kastas runt av vinden, till exempel ”Ta in utemöblerna!” Här finns också onomatopoetiska drag, som när ovädret ylar ”Moouuuiii!!!” – ovädret är förresten ett moln med ansiktsdrag. Och rena fantasiord: ”Hupp foff? Nipp nipp! Nån har lapprat min foff!”

Jag kan inte bedöma hur ett barn hanterar språknivån och dess olika lager, men å andra sidan är jag övertygad om att barn inte har samma behov som vuxna av att behöva förstå precis allt – och en högläsare som gör ett ordentligt jobb kan ladda den här texten med mycket spänning, eftersom den med sina olika röster inbjuder till innovationer. Tack vare sin komplexitet tror jag att ”Oväder” kan bli betydligt bättre läsning än många mer endimensionella böcker.

Tack till Mirando för friex!

Omslag_Ovader_web

Bokköp

18579510_1813182025664881_7564851972914806784_n

För ett par veckor sedan gick jag igenom rea-sidorna på Adlibris och Bokus och gjorde lite beställningar:

  • Spelet ”Språknörd”. För att jag hade stort nöje av ”Boknörd” förra året.
  • ”El país que no es”, Edith Södergrans ”Landet som icke är” på spanska. För att jag har någon slags idé om att jag ska kunna bättra på min spanska genom att läsa dikter på både svenska och spanska.
  • ”Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte” av Margareta Strömstedt. För att jag nyligen läst ”Natten då de hängde Ruth Ellis” och väldigt gärna vill ha mer av Strömstedt.
  • ”De polyglotta älskarna” av Lina Wolff. Vem kan motstå en August-pristagare?
  • ”Luften är fri” av Sara Lövestam. För att jag måste få veta hur det går för Kouplan.

Lisa Ewald – ”Måste carpa”

maste-carpa

Lisa Ewald debuterade i bokform 2013, med seriealbumet ”Allt kommer bli bra”. Nu kommer uppföljaren, ”Måste carpa”. Medan ”Allt kommer bli bra” var väldigt konstnärlig rör sig ”Måste carpa” mer mot stripp-formatet. Här finns ett antal olika slags serier: bildsatta chakra-meditationer, avlånga skissblockssidor med ett porträtt och taglines, parodier på Lisa och Sluggo, collage med Barbie-bilder, med mera. Dessutom finns längre serieberättelser, ibland i samarbete med Hanna Stenman.

Samtidigt som vi bjuds på en stor bredd är den röda tråden tydlig. Det handlar om självhjälpsretorik och utseendehets, men inte med fokus på negativa känslor, utan peppigt på ett samtidigt helt icke-peppigt sett. Det kan handla om fraser som ”Vad fan spelar det för roll med en slimmad kropp, jag vill ha en strimma hopp” eller ”Dålig hy, orka bry”.

Ett härligt, snyggt, arty och helt hejdlöst rolig seriealbum. Ewald var stark redan i debuten, men betydligt starkare här. ”Måste carpa” är ett uppfriskande vitamintillskott som jag med glädje ordinerar till alla som någonsin brytt sig om sitt utseende, haft svårt för att ta till dig käcka fraser som ”Carpe diem!” eller känt hopplöshet över samtiden.

Tack till Galago för friex!