Jessica Kolterjahn – Ut ur skuggan

Svensk mellankrigstid. Ung kvinna som försöker manövrera sig fram bland förväntningar och krav. Genom fotografering och flera förhållanden lyckas hon hitta det – livet. Språket är finstämt och välbalanserat. Det är tidstypiskt men samtidigt mycket modernt. Det är trevligt att följa Agnes, jag känner mig trygg samtidigt som hennes fiktiva öde fängslar.

När jag läser vissa recensioner häpnar jag – har vi verkligen läst samma bok? Inte är det här särskilt förtvivlat, snarare så luftigt och ljust att klaustrofobin uteblir även i de svåra stunderna. Jag känner mig aldrig uttråkad, trots att jag läser boken i ett enda svep. Inte heller kan jag se någon anledning till att vara överlägset dryg som SVD:s recensent och såga namnen. Vad spelar det för roll att huvudpersonerna heter Agnes och Claire, det är väl ändå annat som är centralt?

Sifferbetyg: 7/10

Läs Agnés fina recension av boken

Advertisements

5 reaktioner till “Jessica Kolterjahn – Ut ur skuggan

  1. Riktigt löjligt av skribenten på SVD att haka upp sig på symboliken i karaktärernas namn… Agnes är nog ett ganska tidstypiskt namn, och Claire? Ja, jag vet inte. Men att associera till kristen symbolik, som offer och ljus, känns riktigt långsökt. Jag tycker mig dessutom ana lite homofientlighet mellan raderna… Själv älskar jag denna strålande debutroman och längtar efter fler böcker!

  2. Det känns som att kritikern är fientligt inställd till det mesta, helt enkelt. Och vadå ”Selma Lagerlöfs sönderkyssta kjolfåll”? Sen när är det fel att hylla Selma Lagerlöf och Agnes von Krusenstierna? Jag älskade inte boken, men jag tyckte om den, och håller inte alls med om att den är underhållning men inget mer eller att den är förutsägbart lik 30-talsromaner(http://diktochtankar.blogspot.com/2007/06/det-hnde-sig-under-helgen-som-gick-att.html)

  3. Jar har just läst ”Ut ur skuggan” och måste säga att jag är väldigt förtjust i den där roman. Jag har också läst båda recensioner som du nämnar i ditt inlägg och hade precis som du känslan att jag hade läst en helt annan bok. Tycker också att de är lite konstigt och i alla fall inte särskilt bra skrivna…Men vad gäller namnsymboliken tycker jag att den inte är så löjlig (fast det med Agnääääs, jo, det är otroligt dumt). Claire betyder ju verkligen ljus och hon blir faktiskt associerad med ljuset hela tiden (som i själva verket passar jätte bra till fotografimotivet). Och Agnes betyder ren (och har etymologiskt med agnus ”lamm” att göra, kan alltså också bli associerad med offer även om det inte passar här) och kallas ren av Claire, till och med ”det renaste som finns i mitt liv” (och renhetsmotivet återkommer ju flera gånger). Dessutom är det förmodligen också en anspelning på Agnes von Krusenstjerna.Du har säkert rätt: det är inte det viktigaste i romanen. Men jag tror ändå inte att det är någon slump om de heter så för det passar så bra till de centrala motiven som är ljuset/skuggan (fotografi) och renhet/orenhet (i samband med sexualitet och kärlek/hat).Ursäkta att min kommentar har blivit så lång (jag bör väl skriva snart min egen recension av boken för jag skulle ha ännu mer att säga om den).

  4. Tack för din ordentliga genomgång, Agnés! Jag håller med dig om att namnen antagligen är uttänkta, och att Agnes anspelar på von Krusenstjerna, men vad jag fann märkligt var att boken till synes dömdes ut med namnen som grund, namnen var det första som avhandlades i recensionen. Hoppas att du skriver ordentligt om boken och på svenska så att jag kan läsa det 🙂 Härligt med en flerspråkig blogg!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s