Kategoriarkiv: Söderberg, Hjalmar

Samma allvar nu som då

Posted on juli 25, 2008 by

Fastän jag läste Den allvarsamma leken i höstas växte längtan efter omläsning. Nu som då blir jag imponerad och läser bergtaget vidare i galen takt. Visst skildras kärleken bitvis klichétyngt, men det allvarsamma är naket. Hur jag än utvecklas förblir … Läs mer →

Publicerat i Bokrecensioner, Klassiker, Söderberg, Hjalmar | 11 kommentarer

Gertrud

Posted on juni 15, 2008 by

Mitt bestående intryck av Gertrud, Hjalmar Söderbergs äktenskapsdrama som jag länge längtat att läsa, är en blekhet. På scen, klädd i människor och röster, kanske replikerna skulle kunna fängsla mer – jag tror att detta är en pjäs som inte … Läs mer →

Publicerat i Bokrecensioner, Klassiker, Sågningar, Söderberg, Hjalmar, Teater | Lämna en kommentar

Den allvarsamma leken – Stadsteatern

Posted on maj 28, 2008 by

Den allvarsamma leken är en välskriven roman som jag slukat med både sorg och vällust. Jag var rädd att bli besviken när den nu gjort om till teater. De första minutrarna satt jag som på spikar och tänkte: ”Det här … Läs mer →

Publicerat i Söderberg, Hjalmar, Teater | Lämna en kommentar

Hjalmar Söderberg – Förvillelser

Posted on mars 6, 2008 by

Efter besvikelsen över Martin Bircks ungdom var jag avogt inställd till Söderbergs debut. Början lovade allt annat än gott. Varför läsa om middagsbjudningar utan substans? Så kom bokens teman in: ungdom, passion, pengar. Huvudpersonen Tomas Weber skuldsätter sig och slösar … Läs mer →

Publicerat i Klassiker, Söderberg, Hjalmar | 2 kommentarer

Läsrapport, vecka 4

Posted on januari 27, 2008 by

Martin Bircks ungdom, som jag girigt lånade för att få insupa ännu mer sekelskiftse – Stockholm – Söderberg, var en stor besvikelse. Efter den magiska, välskrivna barndomen följer en vemodig vuxenhet som får mig att inombords skrika nej. För inte … Läs mer →

Publicerat i Söderberg, Hjalmar | Lämna en kommentar

Hjalmar Söderberg

Posted on november 16, 2007 by

Den allvarsamma leken 9/10 Sorglig, är min första tanke. Den andra: Vilket underbart språk, förutom några få gånger då det överträder banalitetens och överordens gränser. Annars: precist. Fint utmejslat. Detta är verkligen en allvarsam lek och jag vinner mycket på … Läs mer →

Publicerat i Bokrecensioner, Hyllning, Klassiker, Söderberg, Hjalmar | 6 kommentarer