Tekoppens tankar

Det är meningslöst att ropa på normalt / för normalt bor inte här längre, sade Nina Hemmingsson


Lämna en kommentar

Haruki Murakami – After the Quake

 

Haruki Murakami är nog en av mina favoritförfattare, eller åtminstone en av de författare jag läser mest av. Jag har läst en hel del av det som översatts till svenska och engelska, men har minst lika mycket kvar. Det mesta är bra, en del är fantastiskt, en del är riktigt b. För jo, jag har stött på 2 Murakami-böcker som jag inte ens har läst ut. Någonting har saknats. Däremot har jag varit väldigt nöjd med de två novellsamlingar (The Elephant Vanishes och Blind Willow, Sleeping Woman) som jag har läst. Inte mindre nöjd är jag med After the Quake. Som titeln anspelar på så är jordbävningen i Kobe med på något sätt i alla novellerna – men alltid som en ganska fjärran händelse, även om det inte alls hindrar att dess påverkan på karaktären blir enorm i all sin diskretion. Jag dras med av samtliga noveller och finner dem dessutom väl skrivna. De är lagom olika sinsemellan, vare sig alltför disparata eller tråkigt samma gröt. Kort sagt, en av många bra Murakami-läsupplevelser. Jag blir påmind om vilken bra idé det faktiskt var att lägga undan Dance, Dance, Dance och A Wild Sheep Chase. Nu är frågan bara vilken av mina andra fem Murakamiböcker som jag ska läsa härnäst. Hm… Tål att tänkas på!

 

Betyg: 8/10

 


2 kommentarer

Haruki Murakami – Blind Willow, Sleeping Woman

Tidigare har jag läst ett antal böcker av Murakami, däribland novellsamlingen The Elephant Vanishes. Nu har jag en novellsamling av Murakami kvar: After the Quake. Dessutom återstår cirka 10 andra Murakami-verk att läsa. Men här är det inte tal om den kommande läsningen, utan om den förflutna. Jag har alltså nyligen läst ut Blind Willow, Sleeping Woman och var djupt försjunken i denna fiktionära värld under läsningens gång. Flera av berättelserna är också riktigt bra, även om en hel del är av sämre kvalitet och en är riktigt dålig. Det kan spela in att boken har två översättare – det ger ett splittrat intryck. Över huvud taget var jag mer förtjust i The Elephant Vanishes, men jag tackar Blind Willow, Sleeping Woman för en medryckande läsupplevelse och ser fram emot fler av Murakamis böcker.

Betyg: 7/10


1 kommentar

Lyckat bokköp

Jag köpte idag en bok som jag är ovanligt nöjd med: Blind Willow, Sleeping Woman av själve Haruki Murakami. En novellsamling som förhoppningsvis är lika bra som The Vanishing Elephant. Novellerna verkar vara en blandning av långt och kort, vilket passar mig utmärkt. Nu ser jag fram emot att snart kunna skriva en recension av denna bok! :D

 

(Jag hade bara 6 olästa Murakami hemma innan…


2 kommentarer

Beställningsbekräftelse

Hej,

Vi har tagit emot din beställning. Kontrollera gärna orderuppgifterna så att allt har blivit rätt. Tack för att du handlar hos Bokus!

ORDER NR 2100835498

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Skickas inom 7 vardagar:

- 1 st 1Q84. Första boken – April-juni (9789113023083) à 179.00 kr

- 1 st Vad jag pratar om när jag pratar om… (9789113034232) à 41.00 kr

- 1 st 1Q84. Andra boken – Juli-september (9789113034577) à 179.00 kr ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

TOTALT SEK:                   399.00

Yay! Jag och min likaledes Murakami-tokiga förälder delar på kostnaden :)


4 kommentarer

Murakami – South of the Border, West of the Sun

The sky was covered with heavy clouds, no blue visible. It looked as if it would snow at any minute.
”Those were my baby’s ashes. The only baby I ever had”, Shiamamto said, as if talking to herself.
I looked at her, then looked ahead.

South of the Border, West of the Sun är en tunn bok: 180 sidor. Den är som en akvarellmålning i väldigt bleka färger, eller kanske snarare som en japansk tuschteckning med svarta linjer mot vit bakgrund och möjligtvis någon enstaka röd detalj. Huvudpersonen, Hajime, berättar om de kvinnor som har påverkat hans liv – men mest av allt om Shimamoto, hans barndomsvän som han förlorade kontakten med när de kom in i tonåren. När han träffar henne tjugofem år senare är han redan gift med två små barn, men skulle det spela någon roll om hon ville leva med honom?

Hajime är ägare till en jazzklubb och Shimamoto dyker upp vid bardisken sent på regniga kvällar, talar en stund – men aldrig om sig själv eller sitt liv – och försvinner sedan. Så löper deras förhållande vidare, med långa uppehåll och några få undantag. Det hela blir väldigt sorgset och tillbakahållet, men otroligt fint. Det är dessutom välskrivet vilket inte direkt försämrar helhetsintrycket.

South of the Border, West of the Sun är en bra Murakami-bok och passar nog väldigt bra för de Murakami-läsare som gillade Norwegian Wood. Här finns nämligen inga absurdistiska eller övernaturliga drag, däremot precis samma stämning som i NW – bara ännu bättre!

Betyg: 8/10


10 kommentarer

Otippat lästips

En artikel om sexövergrepp i tidningen Vårdfacket, maj 2009.

Men om vi tittar närmre på de tre lästipsen…

…så är det ett som får mig att studsa till. Haruki Murakamis Sputnikälskling?! Om jag inte minns helt galet fel får man omdefiniera begreppet sexövergrepp ganska många varv, alternativt göra en djupgående litteraturvetenskaplig tolkning, innan man kan få just den boken att handla om sexövergrepp. Fast å andra sidan – jag kanske bara är petig. Eller nåt.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 97 other followers