Kategoriarkiv: Martinson, Harry

Sång från Gond – ännu ett citat ur Aniara

Nu kommer en rosornas gud, ty rosornas dagar är komna. Och liljans gudinna är här. Hur lyckligt när mänskorna somna. Se, märkliga feer gå fram, i kistorna färgerna blandas. Nu önskar violguden färg. Violernas dagar skall randas. Vi sjunker i … Läs mer

Publicerat i Klassiker, Martinson, Harry, Poesi | 4 kommentarer

Harry Martinson – Aniara

Aniara är ett rymdepos, på vers såsom epos plägar vara. Ibland rimmat, ibland inte, mer eller mindre haltande versmått. Berättelsen om en framtid där jorden är så sönderstrålad att man flyr till andra planeter, varvid ett av flyktrymdskeppen hamnar ur … Läs mer

Publicerat i Bokrecensioner, Klassiker, Martinson, Harry, Poesi | 4 kommentarer

Harry Martinson – Tre knivar från Wei

Tre knivar från Wei är ett drama som utspelar sig i ett fjärran Kina där kejsarinnan dömt alla av Tang-klanen till döden men sedan givit vissa ”den halva nåden”. De förvisas till en ort nära gränsen och döms att bära … Läs mer

Publicerat i Bokrecensioner, Klassiker, Martinson, Harry | 2 kommentarer

En jämförelse mellan Harry och Moa

Nej, JAG tänker inte jämföra dem. Det vore bara smaklöst. Jag tänker jämföra hur de skildrats i Nationalencyklopedin. 1. Moa Nationalencyklopedin skriver om Moa Martinson: ”I många av M:s böcker fungerar arbetarkvinnan som en symbol för kvinnoslit och socialt underläge. … Läs mer

Publicerat i Jämförelser, Klassiker, Martinson, Harry | 2 kommentarer

Harry Martinson – Nässlorna blomma

Det luktar lite vargpäls om människolivet. Därför behöver det ofta vädras. Av medelklass finns fyra slag. 1) med bildning och piano, 2) med bildning men utan piano, 3) utan bildning men med piano, 4) utan både bildning och piano. Olav började … Läs mer

Publicerat i Bokrecensioner, Hyllning, Klassiker, Martinson, Harry, Poesi | 6 kommentarer